No need for topics

Recap! Jag är officiellt kass på att blogga och jag får påbackning hemifrån! Här kommer i alla fall en sammanfattning från senaste tiden: 

ALLT har hänt, det är de som gör det så jobbigt att blogga, jag kommer aldrig kunna få ner allt! Jag har i alla fall vart i Las Vegas och haft det så förbannat jäkla kul, sett tiesto live där jag flörtat mig till en VIP plats. Jag har druckit mer margaritas än ni kan ana er. Jag har fått A på alla prov och inlämningar jag gjort (trots alla margaritas) Jag har premiärbadat i pacific ocean. Jag har fått en förbannat bra bränna. Jag har grillat på balkongen och fått euphoria känsla. Vi har haft hemmafest. Jag har gått före i kön till krogen, enbart för att jag är svensk. Jag har nästan lärt mig busvissla. Jag har fått höra mer än tre gånger att jag ser ut som scarlet Johanson. Jag har träffat blåsta amerikaner som tycker det är konstigt att vi kör på höger sida av vägen (?!) Jag har skällt på våra nya 19 åriga grannar som festar på en söndag (vuxenpoäng) 

Osv osv osv... Det låter kanske som att det enda jag gör är att festa och sola (vilket kanske iofs är sant till viss del) men jag kan också meddela att jag har the time of My life!! Det här stället är fantastiskt och jag kommer aldrig i mitt liv glömma denna tiden! 

Hög som ett hus

Efter ett antal tveksamma stunder men när hostan blev för outhärdlig, pallrade jag mitt sjuka jag till en läkare. Mailade fram och tillbaka med försäkringsbolaget som skötte sig exemplariskt och faxade betalning-bevis direkt till läkarstationen och jag fick komma in utan att betala ett öre. Väl där fick jag vänta i en timme med munskydd och hela köret...när läkaren kom in kollade han i halsen, lyssnade när jag andades och skrev efter detta ut både antibiotika och super stark hostmedicin, jag fick även tre piller på plats med okänt innehåll.. Jag vet inte riktigt hur den här läkaren kunde klarställa att det var just antibiotika jag behövde genom att lyssna på mitt bröst, men jag tackar, tar emot och hoppas på att det hjälper. 

Hostmedicinen, även denna med okänt innehåll, gör mig hög som ett hus, till och med värre än cocliana. Jag önskar jag kunde säga att det var en go hög känsla och att jag skrattar hela tiden och ser rosa enhörningar flyga runt mig, men icke. Mina ögon blir röda och rinner som bara den, mitt huvud blir tungt som bly, jag får lock för öronen, ser suddigt och blir väldigt väldigt trött.. MEN det hjälper!! Hostan har blivit aningen lättare och jag sover i alla fall några timmar mer än innan! Nu får vi bara hoppas att det är helt borta tills i morgon, för då ska vi här våran första fest i huset och jag ska spela beer-Pong som aldrig förr (med eller utan hosta) 

Nu är det nog med uppdatering från sjuklingen. San Diego strålar fortfarande! 

Influensa och fint väder

Sedan jag Kom till USA har jag varit sjuk hela tre gånger.. Är det inte hög feber är det hosta som håller mig och alla andra i huset vakna hela nätterna. Denna gången har det hållt i sig i tre veckor, och hostan blir bara värre.. Influensan.. Helvetes-jävla-förbannade-skit influensa!! Jag går nu på tre olika hostmediciner och knarkar värktabletter som aldrig förr, men inget hjälper. 

Vissa dagar känner jag mig jätte pigg på dagarna, men sen när kvällen kommer kryper helvetet inpå igen! Visst kanske jag skulle behöva ligga inne och inte göra någonting i några dagar, men det är lättare sagt än gjort! Dels kan jag inte missa klasser då det bara är 20% frånvaro innan man blir utslängd från kursen och sen vill jag inte missa allt annat som dyker upp, som Fallskärmshoppet eller alla hjärtans dag... 

Mer frustrerad människa får ni nog leta efter. Jag är arg på mitt immunförsvar som lyser med sin frånvaro, jag är arg för att jag inte har någon energi, jag är arg för att jag inte kan sova, jag är arg på hostmediciner som inte funkar och på att jag inte kan vara mig själv nu... 

Deppigt inlägg från ett strålande San Diego! (Jag har i alla fall tur med vädret) 

SKYDIVE

JAG LEVER!! Fallskärmshoppet var helt jävla obeskrivligt fantastiskt! Jag har aldrig varit så rädd i mitt liv som när jag satt där i det lilla planet, fastsatt i min instruktör, vetandes att om vilken sekund som helst slungas jag ut ur planet... Men vi backar lite nu. 

Jag Martina och Kattis åker och hyr en liten skruttbil för att ta oss till Jamul (ca 30 min från oss) utan några som helst problem hittar vi till fallskärms-stället, mitt ute i ingenstans. Känslan och tron på att vi inte skulle få hoppa var ganska hög med tanke på de otroligt tjocka och envisa molnen på himlen, men vi gjorde som vi blev tillsagda och väntade ivrigt för att se om molnen försvann.. 

Först och främst fick vi börja med att skriva av oss alla som helst rättigheter vi skulle haft i fall någonting skulle gå fel.. Att läsa om eventuell död eller svåra skador gjorde ju inte nerverna lugnare om man säger så! När detta var klart satte vi oss ute för att vänta. Och som lite underhållning i det hela var fallskärmshopparna från amerikanska flygvapnet där och övade.. Vi var tre svenska tjejer som dreglade över de otroligt fina och vältränade killarna som mer än en gång bytte tröja... I våra önskedrömmar hade vi gärna åkt upp i samma plan som dom.. 

Efter ett tag åkte första planet upp utan att vi ens hann tänka efter. Snart var det våran tur!! På med selen och jumpsuten för att sedan känna hjärtat slå hårdare och hårdare!  Det visade ju sig att våra drömmar snart skulle gå i upplevelse, inte bara drömmen om att hoppa fallskärm utan också drömmen om militärerna i samma plan! Nu var vi inte så kaxiga längre! 3 Yber-nervösa tjejer hoppar in i ett plan fullsatt med fullt utrustade militärer, som såg ut att vara påväg ut i strid i djupaste öknen i Irak... Lite malplacerad kanske?!  Vi blev mer och mer nervösa, och militärerna och instruktörerna tyckte det blev roligare och roligare att driva med oss... Jag har aldrig haft sådan dödsångest i mitt liv! Helt plötsligt är vi på en höjd som jag ansåg var alldeles för hög för att vara 4000m, och det var dags att hoppa. Dörren öppnas och paniken stiger till en nivå som jag inte ens trodde var möjlig. Killen som sitter närmast slänger sig baklänges ut och innan jag ens hann tänka var Kattis och hennes instruktör efter.. Jag och Martina skriker av panik när vi ser katta försvinna och inser att nu jävlar finns det ingen återvändo... Helt plötsligt är Martina också ute ut planet och min instruktör reser sig upp. Omedvetet motar jag med fötterna, men det spelar ingen roll. Jag sitter fast i instruktören som bara kastar oss ut för planet! 

Den paniken jag kände i planet var borta efter en sekund! Att falla rakt ner mot marken var den bästa känslan någonsin!! Jag skrek hela vägen, inte för att jag var rädd men för att det var så förbannat jävla coolt! Just är han fällde upp fallskärmen tänkte jag, nej, inte än! Just att segla med fallskärmen var inte alls lika gött som fritt fall. Jag blev yr och fick ont överallt av remmarna som skar in i hela kroppen.. Men ändå helt otroligt! Vi såg havet, vi såg downtown, vi såg Mexiko och om jag kisade lite med ögonen såg jag frihetsgudinnan.... Kanske inte, men långt såg jag! 

Väl nere på marken igen, springer jag, Martina och Kattis mot varande och möts i världen bamsekram!! Vi gjorde det!!! Höga på adrenalin och på livet återvänder vi hemmåt och fortsätter Martinas 25års firande med dunder och brak! En fantastisk upplevelse, en fantastisk dag som jag aldrig någonsin kommer glömma! 

Insanity

Mobilblogg från trollyn påväg hem från skolan. Det har hänt en massa sedan sist. Jag har varit på största hemma festen och dansat fötterna av mig på ett international insanity party. Druckit en mycket god drink med namnet adios motherfucker. Jag har fått ta hand om en okänd dansk tjej som virrat runt i otroligt onyktert tillstånd mitt i natten. Jag har bokat fallskärmshopp, bestämt resa till Las Vegas. Flörtat med vår otroligt snygga kille som renoverar badrummet. Jag har varit glad, skattat tills smilegroparna värkt, varit arg, besviken, stressad, nervös... Men framför allt lycklig! 

Självklart saknar jag min familj, men inte ett enda ben i kroppen längtar hem. Hade jag fått välja hade jag flugit hit dom med en gång så att jag kunde få ha kakan och äta den samtidigt! 

Om jag överlever fredagen fallskärmshopp kommer jag uppdatera mer i nästa vecka! 

Too school for cool

Det har med att plugga pa hogskoleniva ar helt nytt, det har med att plugga till fyra olika kurser samtidigt ar ocksa helt nytt... Det kanns i skallen, vilket ar skont, da vet jag att den lever. Nagot jag dock markt ar att jag har valdigt svart att koncentrera mig nar det ar massa ljud omkring.. vilket gor det lite omstandigt att bo sex stycken i samma hus och inte ha sitt egna rum (no offense ladies, jag alskar att bo med er) Jag har suttit och last en text om recreation and tourism nu ungefar 6 ggr, for att jag tappat bort vart jag ar... Valdigt frustrerande! For er som kanner mig val ar jag lite av en over achiever, det vill saga att jag pressar mig sjalv lite for langt for mitt eget basta.. Men vad ar det man sager forsta steget till forbattring ar att erkanna problemet!? Jag forsoker verkligen att jobba pa det, trust me..

Anyways, jag far ta mig en runda med min laptop och se om jag kan hitta mig en egen liten plats for konstiga mig att plugga. Kan kanske vara bra att lara sig plugga och lyssna samtidigt dock! Multitasking challenge,  ACCEPTED!

Downtown.

Nu har det varit daligt med uppdatering igen! Alla klasser ar i alla fall krashade och klara, och jag fick de jag ville ha. Jag ar lite besviken pa journalistik kursen bara, som visade sig vara en kurs ur ett vetenskapligt perspektiv... det kommer inte bli latt kan jag lova. Jag har nog skrivit om den forsta uppgiften minst 20ggr..

Snart skall jag aka till skolan och ha min hospitality management klass, det ar nog denna jag kanner mest for. Tror att den kommer bli hur bra som helst!

I helgen var vi ute i downtown som var en besvikelse som hette duga... Vi var sa himla sugna pa att komma ut och fa dansa av oss. Vi horde oss runt och alla var eniga om att Stingaree var stallet vi skulle ga till. Som foreslaget gick vi dit.. 20 dollar intrade till att borja med... minuspoang redan dar... sen val inne pa klubben, var det trangt, trakigt folk, dalig musik, ja over lag valdigt valdigt daligt! Vi akte tillbaka till mission beach och inser att na vi ska nog stanna hemma och festa istallet.. Inget intrade, ingen taxiresa, trevliga manniskor och billiga drinkar.

I lordags-morse akte vi och upplevde little italy och deras farmers-market de har varje lordag. En marknad dar lokala farmers star och saljer allt mellan himmel och jord. Otroligt mysig lordag med superfint vader, go mat och inte att glomma de otroligt goda cheesecakes som vi kopte av en trevlig man i hjartmonstrat forrklade.

Crash those courses

Snabbt mobilinlägg påväg till skolan.. Jag sitter på tåget för att gå på min andra krashkurs som börjar 9:30.. Det gick väldigt smidigt igår och hospitality mgmt är kirrat och klart. Verkar vara en sjukt rolig kurs, och som grädden på moset har vi endast ett enda prov på heeela kursen!! Sweet! 

I går var jag hur trött som helst när jag kom hem och då hade jag bara en kurs... Idag ska jag vara i skolan till 19:00 och kraschar tre alt. fyra kurser.. Jag kommer vara helt slut!! Tur att jag inte har någonting att göra imorgon! 

Bilder från Skype-session med mamma! 

Skola och sushikaos

Idag ar dagen vi alla vantat pa... eller? Skolan borjar och jag vet fortfarande inte vilka kurser jag kommer fa lasa. Idag kommer jag krascha en kurs: Intro to hospitality and tourism mgmt. Jag hoppas och tror att denna kurs ar ett sakert kort.

I morgon blir det desto varre. Da ska jag krascha 3 kurser till: Recreation and tourism mgmt. Leisure and tourism och sist men inte minst Media writing and reporting. Wish me luck!

Jag maste ju ocksa ta och beratta om var galna sushikvall igar. Jag hade inte atit mer an sallad och en rostad macka pa hela dagen och nar vi skulle ga ivag for att ata var efterlangtade sushi kurrade magen mer an vanligt. Vi kommer till sushi stallet och kollar igenom menyn, som forovrigt ar valdigt ospecificerad. Vi fragar servitrisen hur sjalva menyn ar upplagd, hon verkar lite fragande men ger sedan ett svar pa var fraga... Vi bestaller in I tron om att allt ar korrekt och vantar pa maten, och vantar och vantar... Efter  ca 35 min fragar vi servitrisen hur det gar och da svarar hon spydigt att det tar ca 45 min att fa sin mat!? Skall 8 bitar sushi var ta 45 min!? Humoret borjade vakla, dels pga hunger och ocksa pga den otrevliga servitrisen... Efter den langa vantan kommer en tallrik, med massor av bitar, sen kommer nasta tallrik och nasta och nasta.... VAD AR DET HAR!???  Narmare bestamt 336 bitar sushi!!! Jag visste inte om jag skulle skratta, grata, resa mig upp och ga dar ifran eller bara stalla mig och skrika ratt ut. De andra tjejerna bara vek sig av asflabb medan jag inte riktigt kunde slappa mitt otroligt irriterade humor. Idag kan jag lova att jag ocksa skrattar hogt at detta.

Vi pratar med servitrisen som slanger in ytterligare en spydig kommentar, you never had sushi before? Yes we have you stupid b***h... gaaaah. De tog tillbaka bestallningen som de stackars kockarna kampa med sa lange. Servitrisen blev annu spydigare och vi fick in vara 8 bitar som vi faktiskt hade bestallt. Jag hade garna velat saga att sushin var jatte acklig... men den var super god. Tyvarr gjorde inte det speciellt mycket for att radda det har resturangbesoket....

Na nu ar det dags for mig att fixa mig infor skolan.. see you in a bit!

Bikeride

Just tillbakakommen från en ca 2 mils runda på cykel runt i Mission Beach. Vi stannade och käkade lunch i finaste parken och cyklade sedan vidare för att äta froyo och dricka kaffe. Helt fantastisk jäkla dag måste jag säga.

Just i detta skede, sitter jag med laptopen i knät i soffan, tittar ut på solnedgången och mina tjejer som spelar volleyboll på stranden. Hur kunde jag bli så lyckligt lottat att få bo just här!? i paradiset!

Förövrigt var basketen i går helt jävla AMAZING!!! Cheerleaders, orkester, hög musik och darrande bas! Jisses vilket drag! Lär bli en återkommande vistelse i skolans arena!

Inte bara rosa moln

Ny dator ar inhandlad och forsta inlagget utan svenska alfabetet. Jag har iofs kvar min gammla dator ocksa sa det lar inte bli sa manga av dessa konstiga inlagg.

Igar var en knepig dag med mycket upp och nedgangar. Det borjade med att vi akte upp till skolan for att fa information om vissa kurser som vi kan lasa. Hur bra information som helst och valdigt trevliga proffessorer. Jag har nu hittat de kurser jag vill ha och hopppas bara pa att det finns plats for mig nar det val kommer till krashandet.

Nagot som jag aldrig tidigare vetat att jag haft intresse for, visade sig tillslut bli den kursen jag vill ha allra mest. Journalism. Proffessorn verkar helt underbar och kursen verkar vara perfekt for mig. Bade jag och Emelie ar intresserade av denna, sa det hade vart kul att fa I alla fall en klass ihop.

Nar vi var klara pa skolan tog vi oss hem. Planen var fran borjan att vi skulle akt till downtown pa kvallen och kaka fin-middag. Men med andrade planer och en gnutta besvikelse bestamdes det att vi stannar i pacific beach istallet. Middagen blev en total flopp! Vi fick bord som var plaserat mitt i rummet, mitt i baren  typ. Otroligt hogljut och stimmigt... Vi satt kvar med forhoppningar att maten skulle kompensera den omysiga stamningen. Men detta var att hoppas pa for mycket. En torr kottbit med 20 ton pommes... Hummoret i detta skede borjade vackla ganska rejalt. Vi gick vidare till ett stalle ganska nara for att ata dessert (en dessert kan ju anda radda kvallen) Det fanns en efterratt pa hela menyn som vi alla tyckte lat ok, men sjalvklart nar vi skulle bestalla, var just denna slut. FUCK MY LIFE! Har har man betalat $30 for en middag som inte ens var vard $2 och som gradden pa moset fick vi ingen efterratt heller.

Inte ens den storsta margaritan kunde radda min kvall, sa lika bra att ga hem och lagga sig.


Jag hoppas pa en forbannat mycket batter dag idag! I eftermiddag skall vi pa basket! GO AZTECS!

Fotobomb

Allt mellan himmel och San Diego

Jag skall försöka att strukturera upp vad jag inte skrivit här på bloggen men som har hänt under tiden fram till idag. Nej jag kommer inte gå igenom vad jag ätit, hur jag sovit eller när jag gått på toaletten. Utan här kommer en generaliserad genomgång.

Skolan
Förra veckan hade vi orientation, vilket innebär att alla internationella studenter träffas för att gå igenom hur det går till med att välja klasser etc. Det var så mycket information att jag knappt fick med mig hälften hem. Men jag tror mig förstå hur själva chrashingen av kurserna kommer gå till. Vi vet alltså inte i förväg vilka kurser vi kommer läsa, utan inte för än nästa vecka när klasserna officiellt börjar, har vi möjlighet att fråga professorn om det finns plats för en till.

Allt som allt skall man läsa 12 units, vilket är 4 kurser värda 3 units var. Jag har letat upp 6st kurser jag är intresserad av, för att ha någon reserv ifall det skulle vara så att en av de kurserna jag vill läsa är fulla. Nästa vecka kommer alltså bli KAOS, då jag måste gå från klass till klass och fråga läraren om jag får vara med (sdsu kan ha sämsta systemet någonsin)

Förövrigt är skolan fantastisk! Campus är typ störren än Borås centrum, gymmet (som FWI är gratis) är underbart! Här behöver man inte stå i kö för löpbandet kan jag lova. Och skulle man tröttna på vikter och cardio kan man ju alltid klättra lite på den enorma klätterväggen. Förutom detta finns det jacuzzi, pool, bastu, simbanor, basketplaner... ja allt!! Restauranger, caféer, matbutiker, smoothie-stånd etc etc. En liten stad kan man säga. Jag skäms inte för att säga att jag pluggar på SDSU kan jag lova!!

Fotboll  
Då dagarna bara flyter ihop, kan jag inte komma ihåg när vi kollade amerikansk fotboll, men det är ju inte så väsentligt. Chargers (san diegos fotbollslag) spelade mot Denver och självklart var vi tvungna att kolla på detta! Ingen av oss visste minsta lilla om reglerna, men med google och trevliga amerikaner tog vi oss igenom matchen med lite förstående i alla fall (väldigt lite) Vi var på en bar, bara några meter bort från vårt hus, där vi sänkte medelåldern ganska rejält, men jävlar vad gött folk. Alla pratade med alla och alla skrek ikapp. Det började med att alla skrek "Lets go chargers, lets go!" och när de sedan visste att matchen redan var förlorad skreks det "Lets go Sweden, lets go!" Man kan ju lugnt säga att det där med uppmärksamhet här i USA är ingenting man behöver söka efter!

Nightlife
Förra fredagen var vi ute och käkade den mest fantastiska maten någonsin. Även detta bara några meter från vårt hus. Worlds famous, ja det borde vara world famous. Brieosten till förrätt skulle vi alla kunna döda för..... Juste, jag skulle ju inte prata om vad jag ätit... Vi åt gott, drack gott och var nästan på väg hem för att lägga oss och somna av matkoma när vi bestämde oss för att dra vidare. Några få kvarter bort låg The firehouse. En bar/resturang/nattklubb där vi drack drinkar natten lång. Jag kan meddela att här frågar dom inte efter 4:or eller 6:or, här kör dom på 50/50 eller kanske t.o.m 80/20. 

Varje tisdag är det TACO-TUESDAY vilket innebär att alla, jag menar ALLA äter skitbillig tacos och dricker näst intill gratis margaritas. Detta kan vara det galnaste jag sett. Hela vårt område var ute kändes det som. Klubbarna var knökfulla, och köerna sträckte sig runt knutarna. Här skall jag också tillägga att det ligger bar efter bar längs hela gatan. Jag Emelie och tre andra danska tjejer som vi träffat hade en grymt rolig kväll med massa dans, fantastiskt konstiga människor och såklart, en av de godaste burriton jag någonsin ätit som fyllekäk!

Balboa park
I alla "what to do in San diego" listor, står Balboa park med. Jag kan ärligt inte förstå varför.. Några museum och 20000 parkeringar. Nejtack.. Inget förr oss!

Shopping
Jag säger bara en sak! USA KNOWS SHOPPING!! Billigt, mycket, varierande, sexigt, fint, billigt, billigt, billigt. Vi har ett jätte stort mall påväg till skolan, där det kan hända en gång eller två (läs varje dag) att man stannar till för the greatest shopping of your life..

Nä nu orkar jag verkligen inte skriva mer. Men här har ni, mitt liv i otroligt korta drag. Jag har missat massor, men skitsamma, vill ni veta mer så fråga :D

Hey brother

Det här med att blogga samtidigt som man har den bästa tiden i sitt liv är ingen lätt kombo, men jag ska försöka klämma in ett inlägg så ofta det går.

Jag är nu officiellt en San Diego state-student och har fått mitt studentkort i handen som bevis. På tisdag är det orientation som gäller, antar att vi kommer gå igenom hur allt kommer fungera när klasserna drar igång den 22:e. Känns konstigt att inte veta vad man skall plugga än, och det lilla kontroll-freaket inom mig börjar panika lite smått.

I fredags drog jag och mina fem wing-women ut på fin-middag på en restaurang som ligger bara några blocks bort. Jag har nog aldrig ätit så god mat någonsin. När vi slängt i oss förrätt, huvudrätt, en irish och två glas vin var vi nära att somna vid bordet alla sex. Men vi tog oss i kragen och drog vidare till en bar lite längre bort. Kvällen, blev natt och festen blev till efterfest. Fantastisk rolig kväll, med fantastiska människor! Lördagen var mindre fantastisk, men med en snyftfilm och godis i soffan somnade vi alla gott innan kl 23. (pensionärsboende i San Diego?)

Anyways, idag är det fotboll (amerikansk såklart) Chargers spelar, och vad jag har förstått så är detta matchen som avgör om de kommer vidare till superbowl. Jag antar att det kommer bli en galen match och desto galnare på bara dit vi skall gå och kolla. FUN FUN FUN!!

Här kommer lite efterlängtade bilder på huset. Första bilden är mitt och Emelies rum, min säng. 

SDSU

JAG ÄR FRISK! Ingen hosta i natt och pigg hela dagen. Jag har nog aldrig varit så tacksam i mitt liv för något så meningslöst som hostmedicin. Men gud välsigna den som kommit på denna underbara produkt.

Well well, nu när förkylning och dylikt är ur världen så kan jag ju passa på att prata om nått annat. Till exempel tog vi tunnelbana/spårvagn upp till skolan idag. Jäklar vilket campus! Det är som en liten stad, med resturanger, caféer, theater area, gym, ja allt. Det stora problemet när allt drar igång kommer ju definitivt vara att hitta till rätt klassrum, tur är väl att jag har någorlunda bra lokalsinne i alla fall.

Jag lyckades med att matcha både naglarna och skorna med den fantastiskt goda Iced tea. 

 San Diego State University

Ride that bike

Vilken helvetesnatt. Hostar så jag tappar andan och nästan kräks.. Jag blir galen på det här! Trots förkylningen tog jag mig i kragen och hyrde cykel med Emelie och cyklade runt i vårt område. Åkte till ett apotek där jag fick dunder medicinen som faktiskt, hör och häpna, verkar fungera. Men jag vågar inte säga för mycket, det verkar som att det är på nätterna som fan-skapet tränger sig fram som mest.

Host

Det här med att bli sjuk titt som tätt börjar bli lite till en vana. Jag har inte sovit mer än någon timma i natt. Jag tycker synd om mina roommates som får stå ut med mitt hosta nätterna i ända...

Förutom hosta och brist  energi kan jag meddela att det är fantastiskt! I morse när jag gick upp satt jag i köket och kollade ut på killarna som surfade runt på vågorna. Konstigt nog får dom det att se nått otroligt lätt ut, kanske skall jag ge det ett försök?!

Jag håller tummar och tår att jag är frisk i morgon så att jag slipper slösa bort dagarna genom att släpas mellan sängen och soffan. I morgon vill jag smaka på beach-livet.

Mission beach dreamin'

Efter fem nätter i Chula Vista har vi äntligen landat i vårt hus på Mission beach. Jag säger bara HERREGUD!!! Bilderna var underbara, men i verkligheten är huset som ett slott, jag kan inte ens beskriva med ord hur lycklig jag är över att bo här. Vi hör vågorna genom väggarna och ser solnedgången från balkongen. Nyp mig nu, för det känns som jag drömmer.

Fotobomb kommer i morgon, men här kommer ett smakprov på utsikten från huset

New year!!

Snabb mobilblogg för lite uppdatering. Nyår var AMAZING!!! All inclusive party på Hilton hotel, bayfront! Finaste hotellet, finaste utsikten, finaste tjejerna och bästa kvällen på väldigt väldigt länge! Jag trivs som fisken i vattnet! 

California here I am

Nu är det på tiden att jag bloggar! Vet ni vad?! Här ligger jag i solstolen och känner california solen steka på min hud. Blandningen av doften från asfalt och palmer är charmigare än det låter. Det luktar USA, det luktar minnen. Här ligger jag och inser hur mycket jag älskar att jag är som jag är. Haha ego much?! Nej men jag känner för dom som inte vill ta sig ut, resa, utforska, uppleva, älska det okända och framför allt utvecklas. Jag fullständigt älskar det här!

Den sista tiden i Sverige har varit lite av en dimma, jag hade knappt packat fast än väskan var full, jag hade jobbat min sista dag men det kändes som att jag skulle tillbaka på måndag igen. Ja, resan kändes så avlägsen. Det var nog först på flygplatsen när jag vinkat av mamma, Lasse och Sara som jag på nått så när kunde förstå att jag var påväg. Men här är jag, resan är påbörjad. 

Vi bor sex tjejer i en svit på hotellet i Chula Vista, strax söder om San Diego. Igår tog vi oss till den mexikanska gränsen, och då menar jag verkligen gränsen. Tijuana syntes tydligt på andra sidan vägen. Här, mitt på gränsen ligger de omtalande outleten. Massa shopping (såklart) och jag fick äntligen tag i ett par skit snygga Nike airmax för hör och häpna, 400 spänn! Kaching! 

Idag ligger vi vid poolen och glassar, och tanken är att inte röra mig ur fläcken.jag måste bli brun, brun och sommarfräsch! 

Sista refrängen

Att helt tappa rösten och jobba på telefonbank kan jag meddela, inte är bästa kombinationen! Med tanke på att jag inte är sjuk i övrigt kan och vill jag inte vara hemma från jobbet. Med bara två och en halv dag kvar här, vill jag ju mer än gärna spendera dem med mina fina kollegor. Efter några om och men fick jag sätta mig och göra administration, och det är väl självklart att systemen lägger ner mitt i allt. Så här sitter jag nu, med musik i öronen och kan inte göra ett dugg. Känns förbannat överflödigt, men vad gör man inte. Efter jobbet åker jag en snabbis hem till mor för att hämta min baouta-väska att packa i, och inte att glömma mina tillfjäskade tårtor som hon knåpat ihop åt mig till fredagsfikat i morgon. Ja, jag kan erkänna att jag är lite bortskämd. Men som jag lovat min mor blir detta tillbaka-betalt när hon sjunger på sina sista refränger och behöver hjälp med diverse torkningar och duschar.. Efter detta blir det avsluts-bowling med kollegorna på poolhouse. Kanske kan en rejält stark drink hitta min bortkommna röst?!

Two weeks

NU JÄVLAR! Mindre än två veckor kvar. Nu börjar det pirra lite sådär gött i magen. Packningen är hör och häpna redan igång! Med tanke på att nästa vecka bara kommer bestå av jobb och veckan efter det, bara jul och umgänge finns det inte så mycket tid över till att packa. Eftersom jag också bor hos syrran behövs allt som inte skall med till USA packas ner i lådor, vilket inte är världens lättaste. Vad ska med, vad ska lämnas kvar? Beslutsångesten är hög kan jag lova.

Mina underbara kollegor har utan min vetskap planerat en avskeds-afterwork på torsdag, och ni anar inte hur glad jag blir! Kan inte annat än att älska människorna jag jobbar med och kan garantera att en och annan tår kommer fällas när vi säger hejdå!

En bild från förra fredagens bravader på Scandic!