DC

Jag kanske har sovit 7 timmar på två dygn... jag är tröttare än någonsin! Vill inte upp från sägen idag, men måsten är måsten. DC har inte förändrats det minsta sen jag var här sist, lika galet, lika mycket party, lika många frustrerande amerikaner! Denna gången är dock min attityd lite annorlunda, jag skrattar amerikanerna i ansiktet istället för att ta åt mig av frustrationen, allt för att slippa dras med i negativismen. Jag mår bättre än någonsin och är redo att fortsätta min resa till nya galenskaper på annan plats.

Hyatt

Jag har anlänt i DC efter en lång natt, med nackspärr och turbulens. En stor snöstorm drog in över östkusten igår och jag var galet nervös att jag skulle fastna i Philadelphia där jag hade min mellanlandning, men icke! Jag hade tur och allt gick som det skulle. Nu ligger jag i min kingsize bed på Hyatt hotel i DC och njuter av att bara få slappna av. Jag bor på 17e våningen och ser the washington monument från mitt panoramafönster, jag klagar inte det minsta och det var helt klart värt vartenda öre! I eftermiddag skall jag träffa Martina och senare ikväll Bryan (nej inte Olivias kusin Bryan, en annan Bryan som bor här i dc) Fy fan va bra jag har det. Lyckan strömmar genom mig :D

Happyness is now!

Tänk att jag faktiskt skriver blogginlägg två dagar i rad, det var verkligen längesedan. Jag vet egentligen inte varför jag har slutat blogga, men jag tror att min vilja att hitta på andra saker på min lediga tid är större än att ta tiden till mig att faktiskt skriva ett inlägg. Anyway. Idag är det måndag och ikväll kl 22:00 flyger jag till DC. Det är konstigt hur man vant sig vid vädret här i Cali, här är det aldrig mindre 10 °C, det regnar från dag till dag och när solen skiner blir det varmt som sommaren! Well, i DC är det nog lite annorlunda, -3 grader, regn/snö och vinter, vilket jag inte alls är redo för, jag anar att hotellrummet och inomhus kommer vara det som gäller för mig!

Kommer ni ihåg hur mycket jag har skrivit om att bli lycklig och kunna skriva positiva saker istället för all jäkla skit. Jag måste säga att jag är på god väg. Jag har absolut inte bästa värdfamiljen, men jag är en stark tjej och jag kommer inte låta mina värdföräldrar trampa på mig och göra mitt liv här till en börda. Jag har världens bästa värdbarn, jag har världens bästa vänner här, jag har så många möjligheter, så många resor att göra, så mycket lycka att hämta, så mycket svängrum att vara den jag är just nu, inte den jag var för 3 månader sen, eller den jag var för ett år sen. Idag är jag min själv och den jag vill vara just nu, vilket faktiskt är den bästa känslan jag någonsin haft! Jag är jag, och jag står upp för den jag är, jag låter inte andra påverka mig och dra ner mig till en nivå där jag inte vill vara. Jag har blivit så mycket öppnare mot människor och tar livet just nu med en klackspark, and I love it!

Det är sjukt hur mycket man faktiskt växer som människa för varje dag som går här på andra sidan jorden. 

 Me and Sydney acting cool!

Its Christmas time

Den kom, den sågs, den segrade! Julen har kommit och gott utan att jag ens hunnit blinka. Min förväntning på julen i usa innan jag kom hit var något annorlunda från hur den faktiskt slutade. Jag hade förväntat mig en varm ljuvlig familj som samlas runt granen på juldagsmorgonen med massa paket att öppna och julmusik som spelas i bakgrunden. Nej, min värdmamma är judisk och det är väl hon som bestämmer om sådana här saker, och ingen jul skulle firas. Men lite fusk blev det, materialistiska som nästan alla amerikaner är bestämde mamman att vi skulle ha julstrumpor i alla fall, men det var det ända juliga i den här familjen.

Men jag var envis och visste att på något sätt skulle jag få min amerikanska jul och inte sitta hemma själv den 25e och uggla. I fredags samlades jag och mina svenska tjejer Stephanie och Tove hemma hos Stephanie för lagning av svensk julmat. Jag måste säga att vi lyckades ganska bra för att vara i cali. Sill, köttbullar, prinskorv, lax, potatis, ägg, bröd, skinka, ris àla malta, paradis chocklad och klementiner, we did good girls!

Den 25e december är dagen då amerikanarna firar sin jul, men eftersom jag inte hade någon familj att fira med så hyrde jag en bil och åkte till Los Banos (igen) där Olivias släktingar bor. Dom bjöd in mig att fira jul tillsammans med dom, och jag tackade ja till erbjudandet. Så igår morse åkte jag mot bergen i Cali och hade faktiskt en väldigt trevlig jul och tack och lov att Olivias kusin Bryan var där som kunde vara min vapendragare under kvällen. Galen familj, galen släkt, galen kväll/natt. Inte alls som jag hade tänkt mig men fruktansvärt lyckat ändå. Idag när jag kom hem var jag tröttare än någonsin, jag vet inte om jag har berättat om mina sömnsvårigheter, varje morgon, även om jag lägger mig tio eller tre så vaknar jag alltid vid 7:30, jag kan inte sova längre än så! Vad är det för fel på mig? I alla fall somnade jag bums i min mycket sköna säng och vaknade för en stund sedan. Nu packa jag för fullt inför min resa som börjar i morgon kväll, DC here I come :D

Nä nu hinner jag inte skriva mer, måste ta hand om tvätten innan jag ska träffa Tove för en kvällsfika på starbucks!

Family

Det är två dagar kvar till julafton och ingenting är som det brukar. Inget julstök, ingen julmat, inget julpynt, ingen familj, ingen värme. På något sätt kan jag se denna upplevelse som någonting positivt. Jag hade aldrig insett hur mycket min familj betyder för mig om inte jag hade vart borta såhär. Aldrig någonsin tidigare har jag känt sådan kärlek till min mamma, syster och bror. Det är väl som man säger "man inser inte hur bra man har det förrän det är borta". Min familj är inte borta på det sättet, men att faktiskt befinna sig på andra sidan jorden från dem är ganska mycket detsamma. Jag vill väl bara få säga att jag uppskattar min lärdom från detta året, julen kommer bli sjukt jobbig, men jag vet åtminstone nu hur mycket min familj betyder för mig och hur lycklig jag är som har en så underbara människor omkring mig. Mamma, Sara och Johan, ni är allt jag önskar i en familj och jag älskar er till tusen!

Haircut

Testade att klippa och färga håret i USA, funkade helt okej to be honest. Inget som ulrikas klipp i Töllsjö dock!

better and better

Varje dag blir bara bättre och bättre, jag står upp för mig själv och låter inte värdfamiljen trampa på mig. Jag umgås med mina svenska brudar och det känns som om vi verkligen har funnit varandra. Julen är här och jag har köpt en minigran till mitt rum. Stressen försvinner och glädjen kryper sig fram mer och mer!

Jag skall ta och berätta om helgen. Jag jobbade till ca. 19:00 i fredags, snabbt in i duschen, på med smink och partykläder. Tove hämtade upp mig och vi åkte till Stephanie, för lite förferra. Vi ringde taxi som skulle ta oss ner till downtown San Mateo, galen taxiresa med live radio och rock n' roll. Vi hoppade av vid ett ställe som enligt internet skulle vara ett väldigt exklusivt partyställe... ? inte sant med tanke på att stället var helt dött. Vi såg en bar på andra sidan gatan och gick dit, tog en tequlia shot, satte oss i ett bås och skulle försöka komma på vart vi skulle dra näst. Plötsligt dyker två medelålders män upp bredvid oss och börjar snacka om allt och ingenting, utan att vi hunnit blinka sitter halva jävla puben vid vårat bord. Vi får efter några gissningar (och när brickorna kom fram) reda på att killarna är poliser, poliser som älskade jelloshots. Yes jelloshot efter jelloshot hamnade på bordet framför oss och jag antar att jag och Tove svalde de allra flesta. Aningen berusade smet vi från poliserna och skyndade mot nästa ställe. Vi träffade en kines på gatan som följde oss till ännu en bar där en öl slank ner, vi smet även från denna kille och vidare vi drog. Sista stoppet blev på en engelsk bar där vi mest hängde ute på balkongen och snackade med folk. Vi gick sedan ett antal blocks innan vi insåg att vi borde ringa en taxi..ont i fötterna... Vi kom hem till slut och somnade gott på luftmadrassen i Stephanies rum. Lyckad kväll!

Lördagen spenderades på Ikea, där vi desperat sprang till köttbullarna det första vi gjorde. Sedan blev det frozen yogurt, film, thaimat och mys. Tidigt i säng och upp på söndagmorgon för att åka in till downtown san francisco för au pair möte, vi kom dit, sa hej, sen drog vi och shoppade. Nu spenderas kvällen i min säng med vänner på skype och planerar min resa efter jul :D im soooooo excited!

I had an awesome weekend and it's all because of you swedish girls, thank you!

minitrip

Ännu en mådag på starbucks, ännu en grande latte och banana walnut bread, ännu ett blogginlägg. Vad har då hänt sen sist..? I går träffades vi svennar hemma hos Tove för knäck och lussekatts-bak. Förutom att ugnen aldrig blev varm och att Terese lussekatter (utan saffran) inte jäste, så blev allt hur bra som helst! Lussekatterna blev jätte bra och väldigt uppskattade av värdfamiljen, knäcken har jag hållt för mig själv, dels för att alla hade kladdat ihop, men också för att jag bara hade 15 stycken och ville inte dela med mig... shame on me... Efter baket blev det middag på Cresp wine (spelling?) det var i alla fall jätte gott och välbehövligt efter en hel dag utan mat (bara deg)

Jag har planerat ännu en resa, miniresa denna gång. Jag skall hyra bil och åka ner till Los Banos (ungefär 2 timmar söder om mig)  där Olivias mormor och morfar bor. Vi skall ha en christmas weekend den 18-19 december innan hon åker hem till tyskland över jul. Myyys. Jäkla skit att jag behöver jobba fredag kvällen bara, hade gärna åkt ner på fredag kväll, men nu får jag nöja mig med lördag söndag, better than nothing, right?

Måste också bestämma vad jag ska hitta på när jag har en vecka ledigt efter jul, det lutar mot en resa till NYC och kanske DC, Atlantic City? Vi får helt enkelt se.

Happy birthday dad! Du kommer alltid finnas med i våra hjärtan och du kommer alltid vara älskad förevigt! <3

inget händer, allt händer!

Kanske borde ta och uppdatera lite.. jag vet dock inte riktigt vad jag ska säga. Inte jätte mycket har hänt sen jag kom hem från min resa. Jag har jobbat, träffat svenska tjejer, haft väldigt trevligt, bråkat lite med min värdmamma och bestämt att inte ta åt mig av hennes stressade personlighet, insett att min situation i familjen kommer bli sjukt mycket bättre så fort jag träffar folk och skaffar mig ett liv utanför huset. Jag har haft playdate med några andra barn och träffat deras nanny som har berättat att alla av familjens tidigare au pairer har känt precis som jag, vilket fick mig att känna mig väldig, väldigt lättat! Det är inte mig det är fel på utan problemet ligger hos dom och jag ska fan inte dras ner i deras problem. Mitt år ska bli perfekt med eller utan den perfekta familjen. Jag har i alla fall det bästa värdbarnet ever och det är väl det som är huvudsaken :) 

Mitt värdbarn Sydney.