Pressa pressa pressa

Ännu en ledig dag, skönt! Det är mycket press på jobbet just nu, min chef är inte nöjd med resultatet i butiken och jag jobbar häcken av mig för att göra så gott jag kan, men det når inte riktigt fram. Det känns lite jobbigt på nått sätt, att veta att när jag kommer till jobbet måste jag hela tiden kämpa med varenda kund för att inte göra min chef besviken. Pressen får mig att inte tycka jobbet är roligt på nått sätt, som att det är en börda. Jag ger inte upp så lätt dock, men å andra sidan undrar jag hur mycket man skall kämpa för ett jobb som man vet bara kommer vara i några månader. Hade jag velat jobba på Body shop i Kristiansand hela livet hade situationen sett ganska mycket annorlunda ut. I alla fall, nu är det som det är och det blir säkert bättre med tiden hoppas jag.

USA Juni - Juli 2010

Fri

Första lediga dagen denna veckan, känns faktiskt skönt att jobba så mycket som jag gör, det liksom får tiden att gå snabbare på nått sätt. Jag fick min lön och blev nöjdare än nöjdast, hard work pays off om man säger så :D Nästa vecka jobbar jag aningen mindre timmar dock, men det är det värt, Mamma kommer ju på torsdag! Läääängtar!

Druvsaft

Det var längesen jag kände för att festa, men fasen va danssugen jag är nu! Jag hade kunnat döda för att få vara i Newport beach nu med Olivia och bara glömma alla bekymmer för en natt och dansa tills hälarna blöder. Eller hade till och med nöjt mig med Borås. Är vin sugen också, som fasen! Det kanske inte var rätt tid som 20åring att ge upp festandet? haha.. Men vad ska man göra när man bor i en stad där man inte känner jätte många och där krogen är ungefär dubbelt så dyrt som nån annan stans? Det är inte annat än jag saknar partyTina lite granna...

Jag retar mig själv med partymusik i lurarna:
Swedish House Mafia – Save The World (Radio Mix)
Chris Willis – Louder (Put Your Hands Up) - Original Radio Edit
Tinie Tempah – Pass Out
Icona Pop – Top Rated

En bakad med räkor

Jag fick för mig att göra bakpotatis idag med räksallad till och GUD va gott det var! Det är inte annat än jag minns tillbaka till tiden då jag och Yanira träffades var och varannan dag på bakgården och knarkade bakpotatis som aldrig förr, good times!

Pineapplepai

Det känns som jag inte bloggat på år, fast det var bara några dagar sen sist. Jag har blivit så van att blogga hela tiden att det nästan känns tomt att inte göra det. De senaste dagarna har vart ganska tråkigt och jag har egentligen inte så mycket att berätta. Jag jobbar, kommer hem, äter, sover, vaknar, jobbar, kommer hem, äter, sover.. ah ni fattar grejen. Men idag får jag lön i alla fall, äntligen kan jag känna att jag får någonting ut ur situationen här :) Om en vecka kommer mamma, Lasse och Malin hit och guud va skoj det ska bli. Jag ber till Gud att vi får fint väder och lite värme så vi kan sitta på klipporna och mysa massor. Det jag längtar mest, efter mamma då, är maten vi kommer laga. Mammas mat, för tidig/sen födelsedagstårta för mig och mor, grillning, ananaspaj och tacos! Vi kommer få äta middag typ 6ggr om dagen om vi ska hinna äta allt som jag vill äta :P Men jag kan väl se det som att jag burkar upp inför en sommar säsong på snålmat.

Nu måste jag fixa det sista innan jag ska iväg på jobb. Have a great day everyone!

Ingenting nej ingenting

Kan bara säga att dagen har vart ganska tråkig. Det regnar, det var inte jätte mycket folk i stan, jag hade ont i ryggen och kunde inte sova ordentligt, vilket resulterade i att jag vart trött som bara den idag. I morgon öppnar jag kl. 9 och är därmed ganska redo för att lägga mig och sova redan nu. Om två dagar får jag min lön btw! Jag är så sjukt nyfiken på hur mycket jag får! :D

Jag och Baby Hailey, Marthas' vineyard -10

Att vara människa

Att som tjugoett-åring veta vad man vill göra med sitt liv är inte så lätt som det verkar. Tankarna har gått åt många olika håll, allt från att läsa till lärare till att starta upp mitt egna café utan att egentligen ha några erfarenheter alls, till att vilja bli sångerska och jobba för FN, men aldrig har någonting känts så rätt som när jag bestämde mig för att åka som volontär till Ghana i Afrika. Folk frågar mig ofta varför jag betalade pengar för att åka och jobba. Jag vet faktiskt inte om jag har ett logiskt svar på den frågan. För det första så tror jag inte att jag ser volontärarbete som ett jobb över huvud taget utan mer som en erfarenhet. Alla har väl någon gång i sitt liv gjort en god gärning och känts sig lite bättre till mods efteråt och just den känslan är oslagbar för mig. Det handlar inte om att bli hyllad eller hjälteförklarad, det handlar om att göra någonting för någon annan utan att behöva få någonting tillbaka mer än sin egen tillfredsställelse. Att finna en plats där man faktiskt kan göra skillnad och samtidigt få en erfarenhet för livet, växa som person och finna ut vad det faktiskt handlar om att vara människa.

Mitt liv har aldrig handlat om att ha den finaste bilen, det bästa jobbet eller största huset i kvarteret. Mitt liv har länge handlat om att lista ut vem jag är, vad min mening är och vad jag skall göra för att bli en bra och uppskattad människa. Låt oss inte undgå faktumet att samhället självklart får mig att drömma om det materiella himmelriket, men jag tror att ju mer man kämpar och tar sig ut i världen, desto mer insikt får man att pengar och materiella ting faktiskt verkar ge motsatt effekt än vad de påstås ge. Det går faktiskt inte att köpa lycka, på riktigt. Jag försöker skriva utan att det skall låta så kliché. Jag vill inte att det skall låta som att jag kopierat någon annans åsikter och gjort de till mina egna. Jag talar från hjärtat och jag hoppas på att människor lyssnar och förstår. Det som jag egentligen vill ha sagt är väl att jag än en gång har bestämt mig för att ta mig ut i världen och hjälpa de människor jag kan. Dels för att komma närmare mig själv men också för att lära känna nya människor, en ny kultur och framför allt få en bredare syn och förståelse för världen. Jag har förstått att magkänslan alltid har rätt. Allt är så självklart nu, USA var inte det som var rätt för mig, Norge är inte där jag ska leva och hemma kommer alltid vara där min familj är. Magkänslan har aldrig varit tydligare än nu, jag liksom känner i hela kroppen att detta är det jag skall göra. Sen om folk tror att jag gör det jag gör för att försöka vara bättre än någon annan, då får dom tro det. Jag dömer inte de folk som lever i lyx och trivs i det, men det är helt enkelt inte så jag vill leva mitt liv.

Jag har hittat en resa där jag kan kombinera mitt volontärliv i tre olika länder på tre månader - Guatemala, Honduras och Nicaragua. Nu jobbar jag hårdare än någonsin för att få pengar tills nästa år!


Och BTW, Kolla på trailen i nedanstående inlägg. Filmen heter The human experience och är bland de bästa filmer jag sett!

The Human Experience

14 laxar

Jag jobbade stenhårt idag med försäljning för att vi skulle klara veckans budget. Jag har aldrig riktigt sett mig själv som en säljare, men fasen va bra det går! Vi sålde för över 14000 på 6 timmar, det kallar jag att ligga i. Människor verkar mer shoppingsugna nu iofs, men jag och Alex kämpade på bra. Jag tror att min chef kommer bli riktigt stolt när hon kommer på måndag och ser att vi klarade veckan med marginal :D Gud vad jag älskar att jobba i butik. Jag träffar så mycket människor hela tiden från hela världen och det är så sjukt roligt att bara snacka med nytt folk, även om det bara är för 10 min. Idag kom två svenska killar in i butiken som Alex hade jobbat med innan. Dom var väldigt trevliga och hade goda framtidsplaner med mig som svenne. Jag menar, även i Norge håller svenskarna ihop. Så nu har jag några patypolare extra :)

Sen jag kom hem har jag inte gjort någonting alls, jag är seg och trött och är lite smått depp för att det är lördag och jag sitter hemma som vanligt. Jag vet att det bara är tillfälligt, men jag känner mig ganska patetisk. Men pengarna sparas inte av sig själv och ibland får man faktiskt offra sig. Men jag ska inte klaga, det finns dom som har det mycket, mycket värre!

Kort och koncist

Mamma skall köpa med sig 5kg kaffe från sverige när hon kommer hit. Vi har verkligen koll på vad vi prioriterar högst. Fönsterputs och sommarskor står också på listan, men kaffet är helt klart prio ett! Längtar massor till dom kommer. Grillkvällar, familjemys och mammas mat! Nä nu tog min blogganda slut så det blir inte så mycket mer av detta inlägget!

tjosan!

Pantad dam

Okej, så jag och Martina städade idag och la alla pantflaskor i en påse tillsammans med glas burkar som länge legat och skräpat under diskhon.. Vi undrade lite smått vart vi skulle slänga det men ställde dem i hallen för att ta det senare.. Så helt plötsligt ringer det på dörren och jag går ner för att se vem det är. Utanför står en medelålders dam med en soppåse i högsta hugg. This is weird tänkte jag, men satte på mig leendet och hälsade glatt. Då frågar damen om jag har några tomflaskor liggandes, då hon samlade in pant till skolan på andra sidan vägen.. Jag hade svårt att hålla mig för skratt när jag stod precis bredvid påsen full med flaskor och hon blev nog lite ställd hon också, som om jag visste att hon skulle komma haha. Men i alla fall, damen fick flaskorna och jag hade ett problem mindre! Fatta tajmningen på den!

Ibland löser sig saker så sjukt bra, även om det bara handlar om flaskor!

Suttonde Mai 2011

17 Maj är här och Norge sprudlar. Röda flagor överallt, tåg i byn och familjemys. Ja för min del blir det inte mycket till firande. Lägenheten ser ut som skit och måste storstädas. Min dag kommer gå åt att ligga på knä och damma varje litet hörn. Kanske drar ner till stan lite senare för att kolla på russarna som tågar. Min chef ville att jag skulle komma ut med henne och hennes väninnor och ta ett glas vin senare ikväll. Jag tror att hon tycker lite synd om mig som inte har någon familj att fira med :P Vi får se hur kvällen slutar.

Jag förstår nu, när jag tänker tillbaka till tiden då min syster bodde i Norge, ända uppe i Tromsø och hon tyckte det var så jobbigt att se alla vänner där hemma sitta och ha grillkvällar och umgås. Innan kunde jag inte förstå vad hon menade eftersom hon hade Nicklas med sig, var det inte nog med honom liksom. Jag är här i Norge nu tillsammans med Martina och det är absolut inte så att hon inte är bra nog och så tror jag inte Sara tyckte om Nicklas heller. Jag tror bara att Norge, för min del, är lite som en övergång från ett äventyr till ett annat och samtidigt som jag väntar på att tiden skall ta slut, måste jag leva mitt liv. Jag tror att just den delen som blir frustrerande här. Jag skall leva mitt liv, ha en vardag liksom och det är svårt att ha en vardag utan att spendera pengar (jag vet att många säger till sig själva nu, att klart man kan ha en vardag utan att spendara pengar. Visst kan man det, men det blir ju inte den vardagen som jag skulle välja att ha där jag var bosatt)  Det spelar ingen roll hur mycket jag än kommer tjäna här så kommer jag inte spendera pengarna på att gå ner och ta en kaffe var och varannan dag med nyfunna vänner som förmodligen inte är här på samma villkor som jag. Det är svårt, att vara bosatt någonstans, ha ett jobb, ha ett liv men att ändå ha i bakhuvudet att detta inte är permanent. Jag vet inte om jag gör mig förstådd nu, det blev ganska flummigt och jag vet att jag säkert låter hopplös nu, att jag liksom inte kan göra det bästa av situationen, men tro mig, det gör jag. Jag mår toppen och har jätte kul på jobbet och trivs hemma. Jag tror bara att jag måste suga upp det som är jobbigt liksom och bara acceptera att det är som det är just nu och bara blicka framåt. Jag visste innan jag åkte att det skulle bli jobbigt att inte ha mitt umgänge, jag visste att Norge upplevelsen inte skulle vara den bästa jag haft i mitt liv. Men jag måste säga att det är mycket bättre än vad jag från början trott! Nu längtar jag bara tills jag får min första lön och kan känna att jag faktiskt är påväg!

Jag märker när jag bloggar om mina inre tankar, att inlägget ofta blir ganska flummigt och osammanhängande haha. Samtidigt som jag skriver försöker jag faktiskt komma på vad det faktiskt är jag tänker, så ni får ursäkta flummeriet det är bara min hjärna som inte riktigt har alla pusselbitar på plats.

Mom im pregnant

Helgen har kommit och gått, det är söndag och jag gör ingenting som vanligt. Det är svårt att vara aktiv när man inte vill spendera pengar. Funderar på att dra ner till stan och träna senare, måste bara pusha mig själv lite först! Jag önskar att jag hade obegränsat med energi, hur gött hade inte de varit. Att aldrig vara, trött, aldrig vara seg, alltid kunna hitta på saker utan att det behöver finnas tyngd i det. Just nu är jag jätte trött efter jobbet och det är väl kanske inte så konstigt det heller eftersom jag inte jobbat på typ 2 månader men jag hoppas på att jag får mer energi nu när jag börjar träna också :)

16 and pregnant går på MTV weekendbreak och jag sitter fastklistrad. Det är inte annat än att man längtar lite tills man själv står där med en bebis i famnen och får uppfostra sitt eget barn. Men nej, inte än på ett tag.. Kanske borde hitta den där personen att leva livet med först och det tänkte jag inte stressa med. Som jag sagt innan så är detta tiden att växa i sig själv, göra saker man bara har möjlighet att göra just nu, resa, göra misstag, lära sig, växa lite till and so on...

Fredagsmys, Lördagsmys, bara massa mys

Det regnar idag och jag är ledig. Kaffet i högsta hugg, love and misery playlisten i hörlurarna. Inget smink, myskläder, raggsockar och datorn. Helt okej dag måste jag säga. Det är när man jobbar som man verkligen börjar uppskatta dagar då man är ledig. Det är absolut inte så att jag vantrivs på jobbet, men att komma hem en fredagseftermiddag med vetskapen att jag inte ska upp nästa morgon är ju den bästa känslan i världen! Finns det något bättre än fredagsmys? Lördagsmorgon mys kanske?

I alla fall, igår var min chef ledig och hon gav hela ansvaret till mig! Det gick bra, men jag hade hoppats på bättre sälj så min chef kunde komma tillbaka och svimma av glädje för att jag fått in så mycket pengar, men vi får hoppas att det räcker med att jag städade hela kontoret istället. På kvällen lagade jag klyftpotatis och kotletter med bearnaisesås, gott, godare, godast! Skypade med Olivia, som jag inte snackat med på huuur länge som helst. Saknar henne massor! Jag saknar alla lite faktiskt. Alla mina vänner, familjen, gemenskapen, sommarmyset. Mamma, Lasse och Malin kommer snart hit och hälsar på i alla fall :D längtar som bara den!

Glädje

Dagens

Ready for work

Vampire diaries

Blev besatt och grät som ett barn i senaste avsnittet.

Frilla

Hade tråkigt och satte upp håret, i vad jag tycker är en ganska cool frilla. Vad tycks?

Den kom, den sågs, den segrade

Igår kom dagen jag länge hade fruktat. Min deppdag. Jag vet att jag har skrivit i tidigare inlägg att man skall försöka stänga av de onda tankarna och fokusera på det positiva. I teorin låter det lätt som en plätt, men i praktiken ser saker och ting lite mer annorlunda ut.

Jag har ingenting att klaga på, absolut ingenting. Jag bor jätte fint, har en rumskompis från paradiset och världens bästa jobb. Men igår var jag bara arg på allt, jag var arg för att jag inte har mitt eget rum, jag var arg för att min yoghurt var slut, jag var arg på killen som busvisslade på mig när jag gick ut med soporna, jag var arg på dammet och faktumet att jag inte orkade städa, jag var arg för att jag inte var ensam, vilket är det mest själviska någonsin. Alla behöver vara ensamma lite då och då och jag är van att vara ensam ganska ofta eftersom jag bara bodde med mamma. Nu har jag inte haft en dag ensam på flera månader och det kom väl i kapp mig igår antar jag. Idag är jag lite arg på mig själv för att jag lät en sån skitsak förstöra min dag, jag är ju glad för att jag har Martina här hela tiden, någon att prata om allt med, någon att skratta med åt minsta lilla sak, jaa allt. Det är nog bara ovant för mig att inte vara ensam. Ännu ett ämne att sätta på listan till förändring. Martina, förlåt för mina humörsvängningar. 

De flytta långt bort

Det flyter på här i Kr-sand. Solen skiner, det är vår, jobbet går jätte bra och snart kommer första lönen :) Våra amerikanska kompisar har flyttat här i från till andra ställen i Norge :( det är inte annat än att man kommer sakna någon som öppnar kylskåpet det första man gör när man kommer in i lägenheten och äter upp vår mat. En av killarna har bara flyttat 45 min bort så honom kan vi hälsa på. De andra flyttade till Oslo och Moss och jag hoppas på en reunion om ett tag :) Om inte annat så har en av killarna lovat att vara min backpacker kompis i framtiden!

Nu skall jag äta upp min frukost och gå till bussen. Öppnar butiken själv för fösta gången idag!

Livets resa

Lite saker att göra i livet:

• Backpacka i sydamerika
• Sova i Amazonas djungel 
• Surfa i Costa Rica
• Simma med delfiner
• Dansa salsa på Cuba
• Backpacka i Asien 
• Se ställen de flesta turister inte ser 
• Träffa människor från olika kulturer och lyssna på deras historier 
• Hjälpa världens fattigdom, om det bara är en droppe i havet spelar ingen roll
• Åka tillbaka till Afrika och återuppleva känslan av total lycka 
• Förändra någons liv
• Låta någon förändra mitt