Jag hatar att vara den personen som skriver en sak en dag och något helt annat dagen därpå, men here it goes again. Jag skjuter upp Hondurasresan till obestämd framtid, på grund av b.l.a pengar men också faktumet att jag längtar hem, eller nej, jag längtar efter en vardag där jag inte är ensam, där jag har vänner som redan vet vem jag är och där jag inte känner mig så vilsen. Jag flyttar hem till Borås, till lägenhet och hela köret, bara för att se om det känns rätt, för hittills har inget av de ställena jag bott på känts rätt på något sätt. Det är väl detta man skall göra i min ålder antar jag. Flytta runt till jordens alla ställen för att senare kunna säga här, här hör jag hemma.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar