onsdag 22 september 2010

I do, I don't

Idag skall jag ha ännu ett snack med familjen. Det känns alltså inte speciellt bra nu. Jag är mer ensam än vad jag någonsin varit förr. Så fort jag är ledig känns det som om mamman och pappan schasar iväg mig och så fort jag jobbar så sticker dom iväg hemifrån för att hitta på något roligt. Alltså sitter jag antingen på mitt rum eller så jobbar jag, jätte kul!

Jag förstår inte riktigt vad man tänker när man tar in en au pair i familjen som skall bo och leva med en och sen beter sig som om man inte vill ha henne omkring sig. Det finns en skillnad mellan att ha en nanny och en au pair. En nanny gör sina timmar med barnen och sen går hem till sitt. En au pair lämnar sitt liv och sin familj bakom sig för att åka och leva hos en helt ny familj och ta hand om deras barn. En au pair har ingenstans att ta vägen efter man jobbat klart, en au pair jobbar där man bor, en au pair är lika mycket en del av familjen, som personen som tar hand om barnen. Just nu känner jag mig mer som en anställd än som en del av familjen, vilket jag absolut inte hade förväntat mig när jag åkte hit. Nu är bara det svåraste att ta tag i detta och försöka föra fram mitt budskap till familjen på rätt sätt. Jag kan ju inte gå hela mitt år och känna såhär... Men jag vill absolut inte åka hem! Aldrig i livet!

Bild: Marthas' 

3 kommentarer:

  1. Hej Tina!
    Det är Bell som skriver. Hittade till din blogg via Facebook och var ju tvungen att läsa vad du hade för dig :) Låter väldigt tråkigt att du inte trivs. Men jag tycker verkligen du skall prata med dem. Jag är au pair i England nu och har inte trivts alls och blivit väldigt dåligt behandlad. Jag pratade med familjen för att se om vi kunde lösa det, men i mitt fall gick det inte så bra så skall lämna om en vecka. Dock kändes det lättare att göra de två veckor jag måste enligt kontraktet. Så jag hoppas verkligen du tar mod till dig och pratar för kanske har de bara missuppfattat vad du vill få ut med din resa. Skall fortsätta läsa din blogg och så hoppas jag att det löser sig för dig. Lycka till!

    Vill du skriva tillbaka kan du göra det på min blogg:http://belleskrelle.blogspot.com

    Mvh Bell

    SvaraRadera
  2. Tina, återigen jag tänker på dig! Jag har det också jobbigt i min hostfamily men är liksom du livrädd för att behöva åka hem... men vi ska klara detta, det ska vi!! Kramkram

    SvaraRadera
  3. Oh söta du! Jag hoppas verkligen att allting löser sig! Ta mig till dig, du ska i alla fall ta upp något som är positivt för familjen! Deras förra aupair kanske inte ville spendera tid! Vart jag är tycker jag det är för mycket tid, de vill ha mig med dem ALLTID och inte låta mig ha ett eget liv typ! Jag hejjar på dig! LYCKATILL!

    SvaraRadera